Teamet Magnus och Martin sammanfattar tävlingen: Upp som en sol, ner som en backracer.

Nu blev det ingen pallplats denna gång heller, men tävlingen gick bra så länge bilens styrning höll.

Första varvet

Vi fick en bra start på de sex sektionerna, noll på 1 & 2, 2 på 3:an , 4 på 4:an.
5:an var en riktig mardröm. En riktigt stor stenbumling med grus o jord framför. Det krävdes tre försök för att komma upp och sålunda 10p.
Sista sektionen (6) var en uppochvänd sektion, vi kom upp, sen i svängen i 2 km/h brast pitman-armen i (en tidigare) svets av utmattning. Jaha, 15 p och låååångt från depån. Den blev inte bättre av att man samtidigt hade kört punka på hjullastaren i en annan sektion.
Lite över 2 timmar tog det oss att ta oss till depån.
STORT tack till klubbkompisarna i oljebrännarteamet, Magnus och Göran som drog och släpade oss till depån.

Andra varvet

Efter demontering och svetsning monterades sakerna på plats och bilen var körklar 15:30, alltså en halvtimme att köra de sista sex sektionerna.
Vi konstaterade att vi inte kunde svänga fullt vänster heller, men vi provade.
Ettan, tvåan, och trean passerades med tvåor och fyror, nästa som vi skulle köra var 5:an.
Vi satsade på samma spår som gav oss en tvåa sist men det gick inte så bra.
Bästa beskrivningen är nog "en backrace satsning som troligtvis hade aspirerat på hjärnsläppspokalen".
Milt uttryckt kan man säga att vi inte klarade den bergsklack som nu blivit större och lade oss lite sådär diskret på sidan, ni vet…
Ute ur den sektion så återstod ca 10 min så då gav vi upp.

Sammanfattning

Bilar går sönder.

Vi vill än en gång tacka Gotlands Terränggäng´s depåkung Rolle, som gjorde vad han kunde med vår spruckna pitman-arm, i sann smed-anda, även om gjutgods inte är det bästa att svetsa i, med kommentaren från Rolle "Plocke av skiten, ska jau noeg svetse ihoep arme. Fan de e noeg Lasse som svetset dennä från boerjan" (Ni bör veta att bilen kommer från Gotland och renoverades där efter sin tjänst på gotska sandön).